Bindväv / Fascia

Den fascinerande fascian - ett nätverk av bindväv!

Bindväven omsluter allt inom oss. Det är ett fiber och vätskebaserat system som också innefattar ligament och senor. Bindväven håller samman vårt skelett, muskler och organ, och den finns även runt blodkärl och nerver. Bindväven vrider sig i olika banor som knutar runt kroppen. Den ger kroppen dess form och stabilitet.

Varierad rörelse är bra men överansträngning skadar bindväven som då reparerar sig genom att bilda mer bindväv. Så länge bindväven är elastisk känner vi oss smidiga och rörliga. När kroppens rörelsemönster blir för ensidigt eller om vi är för mycket stilla fastnar bindväven med smärta som följd.

Kommunikationen mellan kroppens alla delar sker mycket snabbt genom bindvävens nervreceptorer. Hjärnan kommunicerar med tankar. Kroppen med känslor. Det som binder samman dessa två system är bindväven. Bindväven reagerar på psykisk stress och kan få den att trassla hop och bilda kronisk smärta.

Enligt "Fascia research congress" i Berlin 2018, menar man att år 2017 blev bindväven / fascian erkänd som kroppens största organ!


Nedan kursiv text är hämtad från Lotus Hälsa 

NY FORSKNING TYDLIGGÖR FASCIASYSTEMET

- Ny forskning har gett oss nya glasögon för att se fasciasystemet tydligare. Fasciahälsa kommer att bli nästa stora tränings- och friskvårdstrend, förutspår Tom Myers, som är den främste "fasciagurun" i världen. Han har skrivit boken "Anatomy Trains" som är en kartläggning av fasciasystemet. Det kallas också "Den nya anatomin"

- Musklerna i sig är lösa som köttfärs. Det är fasciorna som ger dem sina former, säger han för att illustrera hur viktiga de är. Utan fasciorna skulle kroppen rasa ihop i en hög, varken muskler eller skelett skulle hålla ihop. Skelettdelarna är också inneslutna i fascior, och det är fasciorna som förbinder muskler med muskler, skelett med skelett och muskler med skelett.

Tack vare fasciorna, som är glatta, kan muskler som ligger mot varandra glida lätt och smidigt, utan att klibba fast. Fascior finns också insprängda i musklerna, för att muskelns olika delar ska fungera optimalt när vi rör oss.

Med friska fascior och en rörlig livsstil går allt bra. Men redan under en natts stillaliggande börjar fasciorna klibba ihop. Bindväven, som fasciorna består av, börjar spinna nät mellan olika fascior, som sedan häftar ihop i varandra.

- Det är därför alla djur vill sträcka på sig på morgonen. Då bryts det som klibbat ihop under natten upp igen, säger Tom Myers.

Än värre blir det om vi är orörliga en längre tid.

- Till sist blir de tjocka som filt.

Stelnade partier ligger bakom kroppsliga problem. Fascior anpassar sig helt och hållet till vår hållning och våra vanor. De antar formen efter vad vi gör med kroppen, men det tar lite tid. De är tröga. Ett aktivt liv med varierad rörelse bryter kontinuerligt upp hopklibbningarna. Men om det finns områden som nästan aldrig får röra sig sker inte det. Det kan vara på framsidan av kroppen om man går omkring med hopsjunken hållning. Eller kring skuldran, om man sitter hela dagarna vid datorn.

De här hopfiltade områdena syns tydligt i de kroppar som Tom Myers och hans kolleger har studerat. Det är sådana stelnade partier som ofta ligger bakom kroppsliga problem.

- Fascior är starka. Om en kiropraktor gör kotmanipulationer utan att behandla fasciorna också så har det ingen effekt, för skelettet glider tillbaka in i den formen som fasciorna har.